Det där med mat…
Mammie & jag käkade middag idag. Jag vågade mej på att äta nån slags snabbbräserad (?) råbiff med massor av persiljesmör. Jag upptäckte det här med råbif för väldigt kort tid sen, det är en fascinerande, och lite skrämmande, rätt.
Mammie valde den mest ohyggliga rätt hon kunde hitta - fläsklägg, om jag minns rätt? Inte den minsta antydan till hyckleri över den rätten - det ser verkligen ut som om nån huggit loss en stor bit av ett djur och slängt upp den på en tallrik. Stor benknotegrej. Trés barbariskt!
Ironin i det hela är att mammie var övertygad vegetarian hela min uppväxt. Gissa hur många hamburgare jag fick äta… Nada. Allt var ekologiskt och biodynamiskt och morötterna blev antagligen klappade på. Det var ohyggligt att vara vegetarian i grundskolan. Ingen var nånsin vegetarian då. Så i nio års grundskola levde jag på råkost. Lite lessna salladsblad, lite gurka, tomat och en lessen hög rivna morötter. Inte så konstigt att man var smal på den tiden precis. Valnötter kunde tillkomma om jag hade tur.
Den enda gången jag kan minnas att jag var glad för den där ynkliga tallriken var när alla andra fick lapskojs…