För några dagar sen var vi några styckern som diskuterade 90-talet. Det handlade om att klä ut sig till en 90-tals fest. Vi försökte säga vad som var typiskt 90-tal, men det var helt omöjligt. 90-talet är en alldelles för tokigt stor bit av mitt liv och allt är en gegga i huvudet.

På rak arm är det här 90-tal för mej, men å andra sidan är jag morgontrött:

Kriget mellan Blur och Oasis, MC Hammer med puffbyxor, radiostationen NRJ, Michael Jacksons Black or white, En Vouge, All Saints, Boys II Men, New Kids on the Block, Spice Girls, att jag var på Hultsfredfestivalen och Roskilde för första gången, Björk, Massive attack, Radiohead och olycklig kärlek, Pulp & Common people, Portishead på Munchenbryggeriet, Melrose Place, Beavis & Butthead, klubben Happy Mondays & indiepop, rave, skate, filmerna Singles & Reality Bites, grunge, Nirvana, Spin doctors, Lisa Ekdahl, ironi, it-bubblan, stretchjeans, levis 501, stora skjortor med vit polo och tights, Weeping Willovs får mc-snubbar att böla, Brainpool, Popsicle, Komeda, Yvonne, Broder Daniel, Wannadies, Primal Scream, Pineforest Crunch, X-files, Svensson Svensson (med min kompis Chelsie som moderat hästtjej), Twin peaks, Indiepop, Expressen Fredag, Beverly Hills 90210, Kriss Kross, caterpillar-kängor, Verve, Hey Princess, The Stone Roses, Pixies, The Sundays, The Charlatans, Teenage , Sonic Youth, The Jesus And Mary Chain, Eggstone, Ride, Pavement, This perfect day, Placebo, Pulp fiction, De misstänkta, När lammen tystnar, Fightclub, Matrix, Seven, Reservoir Dogs, Fargo, The Big Lebowski, Trainspotting, Måndag hela veckan, Ed Wood, Tolv apornas armé, Lock, stock & two smoking barrels, Spring lola, Nightmare before christmas, Quentin Tarantino i egen hög person, Travoltas comeback, Tomb Raider, Sega Mega Drive, Super Nintendo Entertainment System, Gameboy får ett genomslag, Sonic the Hedgehog.

Nu tog det stopp i huvet, jag behöver kaffe.