Visserligen är jag en rastlös själ som kan livnära mej på chips och ostbågar, take away-mat och tapas. Men egentligen älskar jag köket.

På fester hamnar alltid alla inklämda i köket trots att hela vardagsrummet finns att mingla i. Det är mysigt, trångt och hemtrevligt att vara i nåns kök. Sen har jag en okonventionell grön plychfåtölj i köket, det är nåt alldelles speciellt att kura ner sig i den med morgonkaffet då och då. En mjuk start på dagen.

Och jag älskar att laga mat. Även om jag gör det för sällan. Jag är olyckligtvis en receptslav, jag har aldrig behärskat den fina konsten av improvisation. Jag står där med kokböckerna uppslagna, mäter, fördelar och rör om. Sätter på timer, inspekterar och petar.

Diska är det absolut mest vedervärdigaste jag vet. När min mamma i inflyttningspresent sa att jag fick välja mellan en resa och en diskmaskin var det alltså inget snack om saken. Min diskmaskin har räddat mitt liv efter mången fest.

Just i köket är de allra flesta arbetsredskap jag skaffat ilande intensiv plast i olika form och färger, i köket kan jag vara hur kitchig som helst. Knallgröna mått, tokblåa flasköppnare, matchande tallrikar fast där varenda en är i olika färger, cocktail glas i rött, dricksglas i rött och grönt. Till och med vatten smakar bättre om man dricker det ur ett rött glas med knallblåa sugrör.