Late night shopping
Jag var precis och shoppade naturgodis på 7-eleven. Herregud, vad jag saknade de härliga absurda sent på kvällen inköpen när jag var i övik. Visserligen fanns macken, men naturgodis, de lux glass och andra konstigheter fanns ingenstans att hitta.
Framme vid kassan kommenterade jag den hårt kvällsarbetande tjejens fantastiskt nya fina hårfärg. Hårfärgen såg ut som att hon alltid borde ha haft den. Hon tackade och sa glatt att den bara var några timmar gammal.
Sen frågade hon om jag hade återhämtat mej från min förkylning och jag sa nöjt att jag nu var friskt som en nötkärna.
I efterhand inser jag att ovanstående konversation kan vara ett tecken på att jag borde lära mej att inte följa varje impuls, kanske borde planera lite inköp och inte ränna till nattöppna butiker mest hela tiden. Kassörskan verkar jättetrevlig, men det är ganska deprimerande om mitt stamhak i storstan är en jourbutik. Fast å andra sidan har jag alltid älskat filmen Late Night Shopping och kanske mest av allt på grund av titeln…
Orsaken till att regissören Saul Metztrein gjortdeen komedi som trots allt behandlar tämligen vemodiga ämnen skyller han på sin skotska bakgrund. Att den egenheten har sin grund i Skottlands fruktansvärt dåliga fotbollslag som i stort sett är en nationell stolthet. Eller som han själv formulerar det:
- Vi förlorade! Vi är skräp! Vi blev slagna av något land från tredje världen. Jag vet inte vad som skulle hända om vi vann. Vi vågar inte ens tänka tanken därför att:
a) det händer inte
b) det skulle leda till en fullständig omvärdering av skotsk kultur.
Vi vet att vi aldrig kommer att vinna och det är i det faktumet som spänningen ligger. Vi förlorar alltid. Om man är ett lag som England har man en liten chans att vinna. Det är helt psykologiskt annorlunda jämfört med att inte ha någon chans överhuvudtaget. Det är skotskt. Late Night Shopping är ett typiskt exempel på det - alla karaktärerna är förlorare. Det finns någon slags glädje i att de aldrig kommer att få saker och ting helt rätt. De ser till och med sig själva som förlorare. Om du inte är något och aldrig kommer att bli något kan du lika gärna njuta av att vara ingenting.