Spelvärlden riskerar att invaderas. Magin att utraderas. Och all verklighetsflykt splittras i tusen bitar. Hotet kommer från oss själva.

Djupt inne i en borg rör sig vårt sällskap. Vi strövar försiktigt runt och utforskar mörka, ödesmättade gångar. Så plötsligt, i ett trångt utrymme, utlöses en fälla. Skållhett kokande vatten forsar över oss. De flesta hinner fly hals över huvud, men en faller medvetslös ner till marken. Om ingen gör något kommer han med säkerhet att kokas levande. En kvinnlig halvalv rusar till hans undsättning, lyckas släpa ut honom och helar honom illa kvickt. Vi är alla mållösa över hennes handlingskraft.
När riddaren vaknar till liv och stapplar upp på fötter vänder han sig mot halvalven, kastar 50 kopparmynt i ansiktet på henne och skriker argt: Känn dig billig!

Oväntat?
Inte särskilt.

När IRL blandas samman med spelvärldar kan märkliga fenomen uppstå. I exemplet ovan hade de riktiga personerna bakom halvalven och riddaren varit tillsammans IRL. Sen tog förhållandet slut under, milt uttryck, ovänliga omständigheter. Att flickan ifråga sedan blev tillsammans med spelledaren gjorde att stämningen inte precis var på topp i vår lilla rollspelsgrupp.

“Gränsen mellan online och IRL suddas ut som fan. Alla vet att det inte är fint manér att gå och puckla på någon in real life för att personen stulit ens svärd online.”

I takt med att mmo-spelen växer sig allt starkare är det bara att stålsätta sig för mer av den varan.
Jag bara suckar och vet inte vad jag ska ta mig till. Gränsen mellan online och irl suddas ut som fan. Du har säkert också bevittnat konstiga små trådar av privatliv och vardagskäbbel spinna nät över dina spel. Folk som omotiverat pucklar på varandra som vettvillingar i ödemarkerna i Burning Crusade istället för att hugga tag och hjälpa resten av guilden, som helt utan anledning snäser åt varandra över teamspeakern i Battlefield eller försöker rösta bort varann som ledare i City of Villains. Våra populäraste onlinespel reduceras till farsartade dokusåpor och socialrealismen infekterar i fantasins underbara värld.

Alla vet att det inte är fint manér att gå och puckla på någon in real life för att personen stulit ens svärd online. Det gäller åt andra hållet också.
Det är dags att befästa de hittills oskrivna reglerna på pränt.
Regel nr 1. Du pratar inte jobbiga privatprylar i spelet.
Regel nr 2. Du pucklar inte på någon för att du är sur på personen utanför spelet.
Regel nr 3. Du blandar för helvete inte in andra i ditt lag/guild/klan/armé i dina privatsaker när du spelar.

Ja, spelrelaterade konflikter får tas upp. Men börja inte skitsnacka bara för att du tycker att den andra personen är ett pucko privat. Hela poängen med att spela är i varje fall för mig att få upptäcka nya fantastiska svindlande världar, få utmaningar att bita i och krafter jag inte har i den riktiga världen.

Om folk ska komma dragandes med vardagsproblem och gnäll dödar de hela spelmagin. Då kan du lika gärna sitta där framför datorn och gnälla över att sambon inte städat, att jobbet du har är svintråkigt, din lärare inkompetent eller att du är luspank. Tjena läget. Håll dej till MSN istället för att invadera min värdefulla speltid. Så lova mej nu att lämna allt vardagsbagage där det hör hemma. What happens IRL stays IRL.

Boel Bermann
Lämnar alltid allt vardagsbagage hemma.

Å andra sidan tror hon att hon är en halvalv och att det är hennes mänskliga personlighet som är fiktiv.

Krönikan publicerades i tidningen SuperPlay#134 April 2007